Skolans huvudmän motverkar syftet med karriärtjänster

En ny undersökning från Lärarnas Riksförbund visar att skolans huvudmän, arbetsgivarna, valt att inte följa intentionerna i den statliga reformen med karriärlärartjänster.
– Huvudmännen inrättar karriärtjänster efter eget gottfinnande, och ofta som tillfälliga lönetillägg. Dessutom använder en del arbetsgivare karriärtjänsterna som murbräcka för att genomföra förändringar i lärarnas arbetstider. Detta skadar reformens trovärdighet, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson.

 – Lärarnas Riksförbund anser att den statliga reformen med inrättande av karriärtjänster för lärare är viktig och välkommen. Vi har länge kämpat för att lärare ska kunna göra karriär inom ramen för sitt yrke, något våra medlemmar efterfrågat, säger Bo Jansson.

I höst började de första statligt finansierade förstelärarna och lektorerna att undervisa i skolan. Reformen går på ett helt unikt vis direkt in i lönesättningen av en eftersatt grupp och syftar till att förbättra löneutvecklingen för den enskilde läraren i grundskolan och gymnasiet. Den syftar också till att betona kvaliteten i undervisningen genom att lärare tar på sig ett ansvar för kvalitet, samordning av undervisningen i ämnet och metodutveckling.

I den undersökning bland förbundets ombud som presenteras i dag visar det sig att syftena med reformen med en långsiktig uppvärdering av lärare riskerar att gå om intet då skolansvariga i kommuner och friskolor agerar emot reformens intentioner.

Undersökningen visar bland annat: 

* 35 procent av ombuden uppger att arbetsgivaren antingen valt att inte inrätta några karriärtjänster alls, alternativt inte sökt hela det belopp som står till förfogande via Skolverket.

* 86 procent av ombuden säger att tjänsterna inrättas som tidsbegränsade förordnanden och 71 procent berättar att lönen betalas ut som lönetillägg, tvärtom mot staten anvisningar om att karriärreformen ska vara ett långsiktigt åtagande, att tjänsterna ska inrättas som fasta och att de statliga pengarna är permanenta.  

* 34 procent av ombuden hävdar att problem uppstått vid förhandling om karriärlärarnas arbetstid. Det rör sig framförallt om ett antal stora arbetsgivare som pressar på för att Lärarnas Riksförbund ska gå med på att ändra arbetstidsreglerna. Denna konstruktion är dock framtagen för att gynna undervisningen, alltså det som är både lärares och karriärlärares centrala uppdrag.

– För att reformen ska bli lyckad och undervisningen utvecklas över hela landet föreslår Lärarnas Riksförbund att inrättandet av karriärlärare blir obligatoriskt hos alla huvudmän. Vi vet att regeringen avser att permanenta reformen, något den politiska oppositionen inte haft invändningar mot, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson.

Fakta om karriärtjänsteformen:

Regeringen har beslutat att öronmärka statliga pengar för att lärare ska kunna göra karriär inom sitt yrke. Två karriärsteg inrättas: förstelärare och lektor. Förstelärare är i huvudsak en pedagogisk meritering, medan lektor är en akademisk sådan. Försteläraren ska få ett statligt lönepåslag på 5000 kronor och lektorn ska få ett påslag på 10 000 kronor. Hösten 2013 undervisar 3000 statligt finansierade karriärlärare i svensk skola. När reformen är fullt utbyggd år 2017 planerar regeringen att avsätta 1,5 miljarder kronor per år. Dessa pengar är öronmärkta för höjning av lärarlönerna och beräknas då omfatta 17 000 karriärlärare.

Läs hela undersökningen på www.lr.se/undersokningar

För kommentarer:
Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 61

För upplysningar:
Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 00

Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.